Vy 9746

jag vet inte längre hur jag tar mig ut
om det handlar om utseendet
eller bara upplyst insikt
vetskapen om vårens ankomst värker
tänk att solljuset ska göra så ont
att avundsjukan saknar vaccin
och att förklaringsmodellen i mig
helt saknar catwalk

Vy 9732

barrskog
långsamhet
snö
inlandets fridlysta treoenighet visar mig norrbotten
landar bland välbekanta gatunamn
knappt framtinade människor
bråkdelar av mig själv
ett ögonkast i backspegeln
en fragmentarisk på god väg mot kyrkogården
planterar stjärnögon och silverek bland daggmaskar och död
minnesbildspel i djup tjäle
jag bodde här en gång
bland barrskog
långsamhet
och snö
hela min uppväxt på väg mot Någon Annanstans
förstår nu varför jag aldrig hittade hem

Vy 9682

ännu en strandad valrörelse
planer värker fram
hoppet ligger lågt
sömnen på tå
lämnar sovrumsdörren på vid gavel
jag tar egen rygg
svartsynar tillvaro och tak
tvivlet slår krokben på nästa tanke
insikten en trotsig treåring
och det är som det är           som det är
jag värnar fel kvinna
helt fel kvinna
jag ropar vargfan kommer!
och ingen kunde bry sig mindre
om så undergången stod överst på menyn
med upprepandets konst på omslaget
den som kan – gör
den som inte kan – arbetsleder
den som inte kan arbetsleda –
leker hök på sin nästas bekostnad
och slår hårt mot lojalitet
mot sårbar motivation

Vy 9599

med promenad följer insikt
ensamheten skrämmer inte
det är sällskapet jag fruktar

Vy 9461

ett steg taget
från stillastående på ena benet
till stillastående på andra
skammen däremot
rusar omkring
jag vill inte berätta
men med insikt följer handling
det här är också jag
lite i taget
lite
i
taget

Vy 9381

är jag en sådan?
en parallellsjuk motherfucker
med kontrollbehov
som påpekpinar folk med
min syn på saken
är jag också en sådan?

rädd

rädd för det

Vy 9116

den rädda åttaåringen i mig
vill inte prata med dig

tyvärr är mitt femtioåriga jag
åt helvete för artigt
jaha
men åh
säger du det
vet att hut går hem

med artighet kommer man längst
säger en del

de har aldrig varit barn

Vy 9021

Margareta

tänk
jag har alltid trott att Margareta
var mitt mellannamn
nu har jag insett att jag har två –

Kompensera och Mörka

Vy 8970

artigheten klarar strupen
övergår allt förstånd
sanningen göms
under finlir och floskler –
han tycker inte om mig
han. tycker. inte. om. mig.

Vy 8687

resan går över nedsläckt hemland
över blåsvart hav
genom föryngringsytor och sömniga småstäder
via nedslag bland gränskontroller
och varma välkomnanden

under tiden sker inlärningen
utvecklingen
rörelsen mot insikt
och väl hemma igen
har du förhoppningsvis lärt dig något om
dig själv