Vy 9731

ljuset ett irritationsmonument
maj i storbrakastövlar
maj står som spön på min rygg
det är varmt
det gör ont
och ljuset synar oron i sömmarna
igen
samma sak varje år
varje vår
ljuset gör mig tung och skamsen och
uppförstorad en babiljard gånger
väljer jag att blunda
stänga allt och alla ute
låtsas som att jag inte finns

vad?

nej

det fungerar inte i år heller

Vy 9527

solen skriker från 1 astronomisk enhet
och jag har 8 minuter på mig att
söka skydd
jag blundar med hela kroppen
blandar tralldrycker
blåser hårt i omnipotensballongen
beskär allt och alla i min väg
vårmissbrukar
sår
skördar
…gigantiska arealer av dåligt samvete

Vy 9338

nu kommer det igen – ljuset
det landar på näthinnan
gapskrattar åt mina försök att blunda
stänga ute solskenshistorierna
vårkänslosvallvågorna
nu kommer det –
ljusets gnuggande mot tjälfruset själv
en oönskad orgasm
under ett historielöst hångel